Den här lektionen ingår i abonnemanget. Logga in med BankID och skapa ert företags workspace.Logga in
Lektion 3 av 5 · 5 min
EU:s AI-förordning i korthet
Vad EU:s lag om AI är, hur den sorterar AI efter risk i fyra nivåer, vad som gäller för chattbotar och deepfakes, och vad lagen betyder för företag som använder AI.
Det här tar du med dig
- AI-förordningen gäller direkt i alla EU-länder och börjar gälla i steg
- Lagen sorterar AI i fyra nivåer: förbjudet, hög risk, öppenhet, låg risk
- Det är användningen som avgör risken, inte verktyget
- Chattbotar ska säga att de är AI, och deepfakes ska märkas
- Lagen gäller både dem som utvecklar AI och dem som använder den
- Företag ska arbeta för AI-kunnighet hos personalen, utan krav på intyg
Begreppen
- AI-förordningen
- EU:s lag om artificiell intelligens, förordning (EU) 2024/1689, som gäller direkt i alla EU-länder. Den trädde i kraft den 1 augusti 2024 och börjar gälla i steg. Efter en ändring 2026 gäller kraven för AI med hög risk inom till exempel rekrytering från december 2027.
- Riskbaserad lagstiftning
- Regler som blir strängare ju större risken är. AI-förordningen har fyra nivåer: förbjudet, hög risk, krav på öppenhet och låg risk, där det mesta hamnar.
- Deepfake
- Bild, ljud eller film som är skapad eller ändrad med AI och som liknar verkliga personer, platser eller händelser så att den kan uppfattas som äkta. Sedan augusti 2026 ska det framgå att den är gjord med AI.
- Tillhandahållare
- AI-förordningens ord för den som använder ett AI-system i sin verksamhet, till exempel ett företag med en AI-assistent. Den som utvecklar systemet och släpper ut det på marknaden kallas leverantör.
- AI-kunnighet
- Den kunskap och förståelse som behövs för att använda AI klokt och känna till både möjligheterna och riskerna. Företag som använder AI ska arbeta för att personalen har den (artikel 4). Lagen kräver inget intyg och ingen viss nivå.